Slarvar med maten för jag har inte tiden som behövs för att göra det ordentligt. Jag diskar disk som jag inte har sölat ner, tvättar kläder där bara en fjärdedel är mina, tar ner tvätt och hänger tvätt och viker tvätt och ja...en fjärdedel är mitt. Dammsuger upp damm som jag med all säkerhet inte är ensam om att dra in, torkar golv som fler än jag går på. Städar toaletten fast jag absolut inte är ensam om att bajsa eller tvätta mina smutsiga händer. Städar marsvinsburar åt marsvin som någon annan än jag har skaffat till huset, matar dem och gullar med dem fast det egentligen är någon annans. Jag sorterar sopor som flera andra har hjälpt till med att dra in i huset, kör soporna till återvinningen eftersom ingen annan är intresserad. Jag vattnar blommorna, påminner om läxor, ber om hjälp, jag är trött... Sedan går jag till jobbet. För att försöka dra in någon krona så att vi kan konsumera mer, betala läkare och apotek för att musklerna värker och köpa nya dammsugarpåsar. Samvetet gnager i bakhuvudet hela tiden. Jag vill umgås mer med mina barn men när ska jag finna tiden? När ska jag orka? Jag vill hålla kontakten med mina vänner, för jag kommer att sakna dem oändligt när de är borta. Jag vill åka på semester med familjen, ha en sommarstuga, bo vid havet. Jag vill finna ro. Jag hör om människor som går bort, onödigt tidigt. Olyckor, stress, onda ryggar och fantastiska samtal som bara dör ut och slutar existera för att vi inte orkar när dagen är slut. Arbetskamrater som inte trivs ihop, chefer som är dåliga på olika sätt och förhållanden som havererar. Vi får många tecken på att det är dags att sakta ner farten, börja leva annorlunda, men ingen lyssnar. Vår jord. Den försöker också uppmärksamma oss på läget. Det händer saker som gör att många människor måste börja om på noll igen... Vulkanutbrott, jordskalv, flodvågor...men vi bygger upp och kör på i samma fotspår. Ingen lyssnar. Ingen vill känna efter. Ingen förstår. Värken i min rygg kommer inte att avta förran jag börjar lyssna. Den kommer inte att avta förrän de runt omkring mig börjar lyssna. Vi bor tillsammans på den här jorden, i det här huset, på den här gatan, i den här kommunen. När alla har förstått att vi måste hjälpas åt, att ansvaret vilar på oss alla tillsammans. Då kommer värken i min rygg att försvinna...

Fortfarande en del värk i ryggen och jag har sovit uruselt inatt....Men våger står på 93,6...Alltså 1,1 kilo ner på två dagar. Förra gången gick jag ner 7 kilo de första veckorna och det är ju inte helt fel. Det gäller bara att hålla i sen. MEN, the main thing är ändå att få bort värken som jag är riktigt less på....Nu ska jag ta en promenad med lilla vovven, sedan ska jag på valgruppsmöte. Det är kul att vara politiskt engagerad och roligare lär det väl bli gissar jag...

Jaa vad säger man...i går hade jag en enorm huvudvärk. Jag vet att det blir så när allt skit ska rensas ur kroppen, men det är ändå jobbigt när det händer. Jag bet ihop, och åkte på ett uppfriskande FP-möte istället för att äta nåt som skulle ta bort huvudvärken åt mig. Idag vägde jag mig igen...Kommer att göra det nu varje dag för att se vad som händer. Jag vägde 94,3...alltså 4 hekto ner. Kan bero på annat men magkänslan säger mig att det är det här som är rätt för mig. Ryggvärken då. Ja...faktiskt. Den tonar bort. Jag har ont nu med men inte lika intensivt som innan. Jag sov som en stock inatt och det är ju också ett gott tecken. Det har ju inte gått lång tid alls med "ny" mathållning så det är alldeles för tidigt att ha några åsikter egentligen. Men det ska bli oerhört spännande att se vart det tar vägen. Påskhelgen har kommit och gått utan att jag märkte så mycket av den egentligen. Jag har jobbat flera dagar, dels Hussejobb på hundmässa i Stockholm, och dels Åskarbyjobb. Träffade barnen en stund i söndags då vi fikade tillsammans och moffade i oss godis och biskvier...efter det bestämde jag mig för att göra nåt åt mathållningen förresten... Härliga barn. Jag älskar dem verkligen. Idag fick jag ett rejält utbrott. Det är tungt att göra alla hushållssysslor, sköta ett företag med allt vad det innebär, ta hand om familjen huset och bilen, jobba extra, ha tid med mannen, vara politiker.... Det skulle inte vara tungt alls, utan bara roligt om alla i familjen tog ansvar för sitt...sin disk, sin tvätt, sina sopor och så vidare. Det är såå oerhört trist att varje jäkla dag behöva SANERA köket efter allas matlagningar, göra-iordning-mackor-stunder, samla-glas-på-rummet-intresse så jag kan bli tokig. Ta reda på sitt...det är det enda jag begär....

Jag har fått ont i kroppen igen. Så ont att det påverkar mitt sätt att vara. Så nu ska jag testa om det är som jag tror, att jag är allergisk mot kolhydrater. Idag väger jag 94,7 kilo, går som en gammal kärring och har inflammationer i muskulaturen, värst är det i ryggen... Rapporterar här varje dag hur det går. Jag är nästan säker på att det är sockret som är boven...

Jag är så oändligt tacksam för alla människor som jag har runt mig.

Ville bara säga det.
Jag såg en film, ett drama om en kvinnas liv som fick mig att fundera en del. Det var sorgligt, hårt och tragiskt.

Jag gick från tvn hit och fick se att jag hade ett fantastiskt inlägg på min facebook. Beröm...
Det är skönt att få höra beröm, speciellt när det kommer oväntat, när det får en att stanna upp lite och tänka över sitt liv. För det gjorde jag och jag inser att jag är så otroligt tacksam för alla fina människor jag har omkring mig. Jag har så mycket att vara tacksam över. Fina barn, fin man, fina vänner, tak över huvudet, härliga och speciella husdjur. Och när jag tänker efter lite till...så är jag viktig för dem på olikat vis.

Jag...påverkar andra människor. Jag får en vän att känna sig uppskattad. Det är fint.

Det är för mig, stort och vackert.

Nu ska jag gå och lägga mig bredvid min älskade man. Han som jag har valt att dela mitt liv med. Och han har valt att dela sitt liv med mig. Han och jag ska bli gamla ihop. Det är vackert....

Tack mamma för att du har gett mig möjligheten att få uppleva allt jag upplever....utan dig och dina beslut som du har fattat genom livet så hade ju inte jag funnits. Du gav mig den bästa gåvan...mitt liv!