det är faktiskt så att min tolvåring inte kan minnas att det har varit såna här vintrar förut och jag tror han minns rätt. När jag var liten var det ofta såna här snörika vintrar. eller så är det så att minnet spelar mig ett spratt, jag minns kanske bara de vintrar som var roliga. För det är roligt med mycket snö. Det är också riktigt roligt att så många redan har glömt att vi bor i ett land där huvuddelen av året är kallt och dessutom snöigt i vanliga fall. Det är snökaos på snökaos i tidningsrubrikerna...Hahaha...skojigt värre! Jag minns en vinter utan snö, och den minns jag för att jag har sett kort på en ensam sned julgran på vår gröna gräsmatta. Tror det kan ha varit i början på 80-talet eller nåt sånt. Annars minns jag bara snöiga härliga vintrer, vi hoppade tom från taket minns jag, och landade med ett härligt ploff i snön.

Men det var då det. Skulle jag hoppa från taket nu bröt jag väl varenda ben i kroppen... Eller så studsade jag upp igen, som en studsboll.... Kanske ska testa ändå? Hehe

Imorgon och på söndag ska jag på kurs i Stockholm. Rehabiliteringskedjan ska jag lära mig så att jag blir uppdaterad på allt nytt som händer. Ska bli kul att se vilka som är där, om det är några kändisar. Om jag kommer dit förstås. SMHI har utfärdat klass två varning, näst värsta vädret på vägarna. Spännande. Får dra iväg tidigt. Ska ju hitta dit också, och hitta parkering mitt inne i stan. Haha för nåt år sen kunde jag inte tänka mig att köra bil i Stockholm alls och nu är jag där tokofta. Ja tiderna förändras.

Politik då...Jag skulle ju prata om det lite. Skolan i Mehedeby tänkte jag på. Om några år är det väldigt få barn som går kvar där, barnantalet minskar ju på alla skolor överlag som jag förstår. Jag antar att det kommer att pratas om nedläggningar av skolor där barnantalet sjunker. Jag tycker att det instället borde vara så att vi jobbar förebyggande så att de som bor där nu får behålla sin skola, och så att inte byn dör ut. Det är ju en underbar plats att bo på, fin natur (jag älskar tallskogarna och åsen), nära till sjön och bra pendlingsavstånd till både Uppsala och Gävle. Så...Jag tycker att Tierps Kommun ska jobba för att bygga ut reningsverket i Mehedeby så att fler kan bygga där. Det finns mark och människorna i byn vill troligtvis inte att deras by dör ut. Ska vi inte tillsammans göra ett krafttag för att se till så att fler kan flytta till Mehedeby istället för att lägga ner skolan så att folk inte vill bo där?

Minns ni dem? Sommarnatt... ja det känns avlägset, men det kommer snart sommarnätter igen. För varje dag det snöar kommer vi närmare. Älskar sommaren.

Jag tänkte bli lite mer politisk i min blogg. Jag är ju fritidspolitiker och tycker att det är oerhört viktigt att kunna påverka samhället som min familj lever i så att det blir bra och tryggt att leva i.

Det har hänt saker i min familj som gör att jag nästa vecka har möten med rektorer och polisen. Sånt här borde verkligen inte få förekomma och nu har jag bestämt mig för att få ett slut på det genom att dra i de trådar jag har att dra i.

Skolan som mina barn har gått på, Aspenskolan, är verkligen ingen trygg miljö att vistas i. Varken för lärare eller elever. Jag har haft åsikter om det under en himla massa år, pratat med chefer, rektorer, lärare och säkert med fan och hans moster också (inte så politisk korrekt kanske ;) ) Men i alla fall. Nu ska jag återigen till skolan och prata om varför mitt barn blir slaget, vad de gör för att han ska slippa det, och vad de gör för att den som slår ska få hjälp. Nu är det inte bara en utan flera som slår. Och det är säkert inte bara min tolvåring som har fått uppleva slag, hot, hån, kränkningar och våld även om det för hans del har blivit halva hans liv. Han är tolv, och han var sex när det började.

Jag är ganska säker på hur mötet kommer att te sig eftersom jag har varit på några stycken. Det görs förstås en handlingsplan, som sen inte följs upp. Tror knappast att den dokumenteras heller på nåt vis. Sedan föreslås kontakt med kuratorn, som jag vet inte hinner med alla barn som mår dåligt. Han har måååååånga barn att kurera i sin roll som kurator. Mitt barn kanske får den fantastiska möjligheten att få vara med i en ARTgrupp för han måste ju lära sig att hantera sin ilska, enligt rektorerna (som om inte vem som helst skulle bli arg av att bli sparkad, dödshotad och spottad på) Och barnet som slår jobbar de ju med på annat håll, de får inte prata om vad som görs där pga sekretess (jag har viss förståelse för det, förstås). Föräldrarna till barnet som slår vill inte ha med mig att göra, de tycker att jag är besvärlig som protesterar mot att mitt barn får stryk och har ingen som helst förståelse för att deras barn behöver hjälp. Jag ska inte ge mig in i diskussionen om de andra barnens föräldrar. Jag vet inte hur deras familjesituation ser ut och jag vet inte vad som orsakar att barnen slåss. Det jag vet är ATT de slåss, hotas, sparkas och det räcker för mig. Jag har så pass mycket livserfarenhet, har haft kontakt med så många trasiga barn som inte får rätt hjälp i rätt tid. och så blir det som det blir...

Tillbaka till mötet...Jag sitter själv, mittemot, lärare, kurator, minst en rektor och får lyssna på att de gör vad de kan för att lösa situationen...Och det har tagit fram till nu sex år...Vad ska behöva hända för att det ska bli någon förändring? Ska mitt barn bli ihjälslagen först?  Är det lättare att ta fram handlingsplaner, måldokument och göra uppföljningar när någon väl har blivit ihjälslagen? Eller fysiskt handikappad för resten av livet. För psykiskt är skadan redan skedd. Han är inte längre den person som det var meningen att han skulle bli eftersom det sätt han blir behandlad på förändrar hans personlighet...Det är inte många som tänker på den aspekten, vilket oerhört personligt lidande det blir för barnet som blir slagen. Och hur vi i familjen lider av att vår älskade familjemedlem som själv har ett hjärta av guld, blir behandlad på det här viset.

Den här gången ska de inte komma undan. jag ska få stopp på det en gång för alla. Min energi ska gå till att förändra situationen för mitt barn, men även för alla andras i samma situation.

Jag måste lägga till en sak till som lärare och rektorer troligtvis inte har en aning om eller kanske inte har mod eller resurser till (jag gillar många lärare också, men de får kämpa hårt för att orka med klimatet i skolan). Barnen som slår, i alla fall de som har diagnoser att luta sig emot, behöver ramar, små ramar som de inte får gå utanför. De behöver det för att de ska kunna må bra för inuti dem är det kaos ändå. Om ingen hjälper dem att hålla sig innanför de här ramarna utan de släpps att vind för våg gå sin egen väg, känner de sig (jag kanske generaliserar men jag vet att det stämmer till stor del) både bortglömda, oälskade, vilsna och uppgivna för att ingen vill hjälpa dem tillrätta när de har det svårt. Det är då de blir utåtagerande, för att märkas och synas på annat sätt. De känner sig värdelösa för att de inte kan lika mycket som de andra, eller för att de inte orkar ta till sig det som sägs i skolan för det är kaos och tragedier i deras huvud. De behöver någon som varsamt styr dem rätt i tillvaron.

Så. Nog om det för den här gången. Men det kommer mer det kan jag lova. Du som vill att dina barn ska vara trygga i skolan kan gärna rösta på Folkpartiet i Tierp. Vi kommer att jobba hårt för att visionen om att barn och ungdomar är prioriterade i Tierps kommun ska förverkligas. Det har varit en vision så länge nu, det är dags att se till så att det blir verklighet. Vision för mig är en dröm. Mätbara mål kan man uppnå!

Jag har placerat min blogg i <a href="http://bloggkartan.se/registrera/24618/tierp">Tierp</a> på <a href="http://bloggkartan.se">bloggkartan.se</a>!

Japp. Så är det. Alltså inte alla på en gång förstås. Men under året. Det får mig att undra vad alla jägare ska göra nu? Ska de förmå regeringen att skrota vart tredje tåg eller nåt? För nu är ju inte vargen det största hotet alls...Det är tågen... Ja, spännande tanke att se om det blir en massa debatt om tåg vs vargar nu då. För det borde det väl i rimlighetens namn bli?

Min dag har varit ganska vanlig. Skrivbordsjobb (jag ser bordsskivan nu faktiskt, i alla fall fläckvis), coaching och en hel del leveranser av Hussegrejor, vilket är riktigt roligt. Skulle vilja ha dubbelt så många bara... men jag jobbar på det.

Det har hänt jobbiga saker också. Det händer hemska saker på skolan som min son går på och jag ska FAN sätta stopp på det, vet bara inte hur än. Tyvärr blir det så när skolans resurser bantas eller inte alls räcker till. De barn som behöver hjälp för att de har ett trassligt liv på något vis får det inte och då får andra barn lida för det. Genom att ta emot sparkar, slag och kränkningar varje dag får de betala för att kommunens resurser inte räcker till för att stötta föräldrar och barn som behöver det. Tänk om detta hände i vuxenvärlden. Om en anställd varje dag fick ta emot sparkar och slag och hånfulla ord. Hans närmaste medarbetare ser det men vågar inte göra nåt av rädsla för att bli indragna. Hans chef gör allt som står i hans makt för att hjälpa honom men de som står över chefen har dragit åt svångremmen, de sparar. Så det finns inga resurser att hjälpa de som behöver hjälp. Så slagen fortsätter att regna över den anställde...

Nej, det skulle ju verkligen inte vara så. På en arbetsplats ska man inte behöva stå ut med sånt, det finns lagar, regler, personalhandböcker, policys, försäkringar och allt möjligt som ser till så att sånt inte sker. Men i skolan sker det. Varje dag, flera gånger om dagen. Och det jävliga är att barnen som ser sånt här varje dag blir avtrubbade. de kan till och med skratta åt den som blir sparkad när han ligger på golvet i korridoren. De tycker att det är löjligt att vara rädd för den killen som sparkar.

Men för HELVETE!!! Det gör ont. Fattar ni inte det? I kroppen förstås, men gissa hur det känns i själen!!!!!


Jag ska kämpa mig blå för att det här ska få ett slut. Jag vet bara inte hur... Jag har kämpat så länge, på så många olika sätt... Men jag ger mig inte. Jag ska förändra. Och det ska märkas!!

Ja, det är ju så att Sverige har röstat ja till att tillåta Trombin, ett enzym som ska användas till att klistra ihop små köttbitar så att det blir stora köttbitar... Det betyder att det blir lättare för producenterna att lura oss konsumenter att köpa mat som inte är vad det ser ut som. Man kan hacka sönder kött, blanda i en massa tillsatser och sen klistra ihop allt igen så att det verkar som om det är rent kött. Jag ger mig fasen på att märkningen som kommer på förpackningen kommer att vara oerhört liten och svårläst!

Trombin = Köttklister





Trombos = Blodpropp




Kan det finnas något samband? Måste forska vidare i det här, men en sak är säker. Jag kommer inte att köpa kött i "livsmedelsbutiken" mer, utan ska köpa från gårdsbutiker eller från min mans syster som föder upp köttdjur. Då vet jag vad jag stoppar i mig i alla fall. Vem fasen vill äta nåt som heter köttklister och låter som ett ord som betyder blodpropp?

Ha...kollade lite lätt, och visst har det ett samband. Som jag tolkar det kan för mycket trombin ge ökad risk för koagulering av blodet = blodpropp. DET VAR DET JAG HADE PÅ KÄNN!! Sök på Trombin på Wikipedia...Läskigt.


Nu ska jag ut och jobba lite, eller mycket egentligen. Det är därför jag inte har skrivit på ett tag, för att jag har mycket att göra. Nu ska mitt ledord bli struktur, och eftersom det har saknats lite i mitt liv så tar det ett tag att ordna till det så att det blir bra. För bra blir det... Det vet jag.