På kvällspromenaden kunde jag faktiskt känna känslan av San Augustin litegrann. Fuktigt,varmt, människor som strosar runt... Fast det finns ju inget hav här, knappt nåt vatten värt namnet faktiskt. Drömmen om ett eget hus vid havet växer i mig och jag känner starkt för att förverkliga den så småningom. Jag kan känna känslan och dofterna, när jag öppnar dörren och går genom trädgården mot den efterlängtade bryggan. Bryggan där jag ska äta min frukost på sommarmornarna. Undrar var det blir någonstans? Det är spännande att fantisera och drömma om det... Jag har ont i ryggen idag. Jobbade hårt som fasen för ett par dagar sen och det straffade sig förstås...jag glömmer jämt det. Tror att jag är frisk...Haha... men det är jag ju. Eller i alla falla friskare än förut. Jag har mer distans till det och vet vad det handlar om nu. Och framförallt, jag fokuserar inte på det. Min fibromyalgi har inte längre huvudrollen i mitt liv. Bara en lite biroll, ungefär som nån som skymtar förbi då och då i en film.