är bra underliga. det finns så många olika sorter och det tycker jag är kul och spännande. Det jag inte tycker är lika kul är de människor som inte kan se och känna att det andra människor gör kan vara minst lika bra som de själva gör. Alltså, det jag menar är att vissa människor tror att saker bara kan göras på ett sätt, nämligen deras sätt. Om alla andra inte förstår hur han/hon tänkte så är de heeeelt dumma i huvudet. Det konstiga är att jag som i vanliga fall är en ganska förnuftig person verkligen blir dum i närheten av såna människor. Jag vågar inte säga ifrån fast jag vill det, går hellre omvägar och tar inte konflikten fast jag borde. Jag blir klumpigare också...gör saker saktare och gör mer fel än om jag är i närheten av människor som jag känner mig tillfreds med. Jag är feg, helt enkelt och det stör mig. Borde jag kanske ha det som ett av mina mål? Att våga säga ifrån när jag anser att människor helt uppenbart beter sig illa. Törs jag det? Klart jag törs. Men vill jag? Jag behöver ju egentligen inte lägga energi på den här människan utan kan välja att lägga den på annat, roligare och viktigare saker.