Idag kom lilla Doris hem, trasig och luggsliten. Jag undrar vad hon har varit med om? Otäcka sår, på benen och mellan frambenen, det ser ut som om pälsen har slitits bort, bitvis. Hon är väldigt påverkad, trött och ledsen. Det blir mattes vård i några dagar nu, sårtvätt, matning och vattning tills hon piggnar på sig. Annars får vi besöka veterinären igen. Rackarns katt. Hon lyckas ganska ofta ställa till det för sig. Tur att hon är försäkrad... Nu blir det en fika, lite gos med maken, slita sonen från datorn och sen i säng. Typ... Förresten. Jag saknar min dotter som har det lite jobbigt just nu i livet. Vägskäl och förändring ÄR jobbigt men leder allt som oftast till bra saker. Det gör mer eller mindre ont att förändras men känslan när man trillar över på andra sidan är enorm härlig. Jag vet att det går bra för hon är stark min goa dotter, känns bara konstigt att inte få dela hennes mödor, få finnas med och stötta. Det är väl smällen jag får ta när jag har "uppfostrat" mina barn att vara självständiga. De klarar sig utan mig... Men jag vill gärna kramas lite när det behövs, hoppas hon känner att det är ok fortfarande.