Har inte haft så mycket skrivinspiration märkligt nog, för det har funnits massor att skriva om. Jag har besökt en go vän i hennes nya hem, jag har kommit på kant med en annan och vi har varit ut på en del äventyr som visst skulle kunna skrivas om, men jag har liksom inte fått fingrarna ur och gjort det. Det händer en massa saker hela tiden, samtidigt som det känns som om allt står helt still. Kanske känns det som om jag väntar på att något ska hända? Kan det vara en förväntning som ligger i luften? Jag vet inte... Vakum, men ändå inte. Märklig känsla...
Jag tar mig inte för med saker som jag borde ta tag i samtidigt som jag får massor gjort... Gör jag fel saker då när jag har den känslan? Är jag fel ute? Eller är det för att jag inte blir klar med saker som det känns så. Oavslutat. Som om jag har en oändlig att-göra-lista och inte gör nåt utan bockar av det på nån annan lista istället...Vilken lista? Den jag har i huvudet, den som singlar runt därinne som ett löv, med massor av saker uppskrivna på istället för ådringarna på lövet. Är det krav som står på den listan, krav på mig som person? MÅSTESAKER... En gång i tiden hade jag ett mantra: man måste ingenting. När jag kände att saker blev ett måste så ändrade jag riktning, gjorde om, ändrade, för det är tråkigt med måsten. Det känns bättre med VILL. Men nu kan jag liksom inte det riktigt. Jag har mitt företag som jag driver helt själv och då blir det faktiskt så att vissa saker måste man, trots att man inte vill. Hjälp, har jag blivit vuxen nu?

Idag ska jag tömma ur bilen, kanske städa den lite. Förhoppningsvis får jag varor idag så jag kan leverera dem till kunder som väntar på foder och annat skoj. Sedan ska jag till något roligt. jag har nämligen plockat in en sak till i mitt företag, som känns verkligen roligt och spännande. Jag är numera produktkonsult åt www.livingandroom.com och den som vill kan boka en visning, så kommer jag och visar och säljer fantastiskt fina inredningspryttlar. Jag kände att jag behöver komplettera med en sak till som jag kan få in pengar på, för än så länge räcker inte det jag gör, till. Det verkar inte bli så mycket coaching, mest för att jag inte tar tag i det själv beroende på en del saker som jag inte vill skriva om här. En del saker känns inte rätt och då är det bättre att gå vidare och göra annat istället. Coacha vill jag göra förstås, det är roligt och viktigt, men inte i den formen som jag har gjort hittills. Det är lite lustigt för nu slog det mig att det händer igen. När jag inte får göra min egen grej fullt ut utan blir beroende av andra för att det ska fungera så vill jag inte längre. Det har hänt förut, jag har sagt upp mig från jobb när jag känner att kraven på mig blivit orimliga eller villkoren är för dåliga. Och precis så blev det nog nu också....

Nä, nu ska jag ta tag i livet igen, ut i garaget och städa ur bilen. Kanske tom gör mig till och åker och tvättar den för den är mer grå än röd nu. Skulle vilja ha en ny bil, eller en annan bil. Den här är onödigt dyr faktiskt.... Men det för bli nån annan gång.