Ärlighet varar längst
Ska summera min dag lite. Jag har gjort det jag bestämde mig för, vilket jag känner mig stolt över. Jag har även börjat på en att-göra-lista för att organisera lite i röran i mitt huvud. Det känns också bra. Jag är inte riktigt klar med skrivbordet än men har bestämt att det ska vara gjort innan helgen är över. Det är ett rimligt mål som inte känns oöverkomligt. Jag har påbörjat min resa mot att bli mer effektiv och sluta skjuta upp saker för att de känns tråkiga. Det har jag gjort riktigt bra. Jag har också varit tydlig i ett sammanhang där jag brukar vara otydlig. Det ledde till att frågan avgjordes utan några sura miner och jag känner mig mer lyckad som mor. Bra jobbat även där tycker jag.
Jag fick besök av polisen idag. Blev lite förvånad först men när jag insåg varför hon var här kände jag mig stolt och glad. Jag är personligen inbjudan att delta i en premiärvisning av en film som ungdomar på orten gjort i samverkan med polisen. Många personer är inbjudna, politiker, tjänstemän, och representater för olika föreningar. Jag är inbjuden som representant för Nattvandrarna och för Korpen. Det blir lite kluvet med det eftersom jag är på väg bort från Korpen och har slutat som Nattvandrare... Jag berättade det för polisen och hon sade att jag var välkommen ändå. Ska kolla upp med Nattvandrarna om någon av dem vill gå också, annars blir det lite fel. Där kommer jag in lite på nästa kapitel i boken som handlar om ärlighet. Författaren tycker att vi ska reflektera över hur många lögner vi omger oss med på en vecka, det kan vara allt från att lova nåt som du inte håller till att du lurar dig själv på något vis. Jag kände direkt att jag inte ljuger alls egentligen. Inte för andra människor. Men däremot för mig själv, genom att jag lovar mig saker som jag sen inte håller. Det är ju också att ljuga. Och sedan bör jag nog fundera över löften till framförallt mina barn. Jag är nog ganska dålig på att göra som jag säger. Mest för att jag påbörjar saker, till exempel rust av rum och så, och sen inte gör det klart. Det är inte så lätt att motivera dem att göra bra saker när jag själv inte föregår med gott exempel. Så nu ska jag inte lova saker som jag inte kan hålla. Jag ska ta med det när jag reflekterar över min dag för att bli medveten om hur jag gör.
Vi hade besök idag. M var här på väg hem från syster Yster. När vi fikade kom vi in på saker som syskonen nog skulle ha pratat om för länge sen. Det var hur bra som helst att det kom upp och det reulterade faktiskt i att P & M kom överens om att ta upp kontakten med T som de båda saknar. Så dagen har varit jättebra. Fantastisk. Den är inte slut än, men om nästa år fortsätter som det här verkar sluta så har vi härliga tider framför oss.
En sak till innan jag slutar för dagen Jag blev spådd en gång för något år sedan. Den kvinnan hade rätt i allt om mina nära och kära och även om saker som gäller mig förstås. Utom en sak. Hon spådde en ljusning när det gällde min relation till min pappa. Åtminstone tolkade jag det så. Hon sade att det hade gått för lång tid för att det skulle gå att reparera, han skulle inte våga ta steget som behövdes för att vi skulle hitta tillbaka till varandra. MEN någon sorts ljusning såg hon. Och nu kan jag se att hon kanske inte menade pappa. Hon kanske menade att relationen med de andra, personerna runt min pappa, skulle bli bätte. Det visar sig. Jag känner tillit och vet att allt blir som det var meningen att det skulle bli...
Jag har lånat bilden från http://www.margaretaivarsson.se/