Dagarna bara susar förbi. Imorgon är det fredag igen, jag har inte skrivit blogg på tre dagar, jag har massor att göra hela tiden...men det är så kul! Jag har valt det själv och jag vet att jag måste stå ut med att det är mycket att göra ett tag. För det var så jag ville ha det.
Bokföringsprogrammet har jag knäckt nu i alla fall. Jag fattar hur det funkar, och det funkar riktigt bra. Skam den som ger sig. Bokföringen är i kapp så när som på 2 verifikationer...kvittona ligger i bilen...som står på verkstan. Den är trasig och nu måste de banne mig hitta ett fel snart. Det är andra gånge. Om de gör lika som förra gången, då jäklar ska jag bli arg... Då nollade de databurken i bilen och så fick jag prova att köra ett tag till... Inte bra.
Idag skedde nästan ett mirakel. Nej, jag överdriver lite...men det var så häftigt. Jag upplevde ett hallelulja moment utan dess like, det var till och med så att jag fällde lite tårar. Jag fick veta att jag, efter bara ett samtal förändrade en kvinnas liv, nästan räddade det faktiskt. Hon kom till insikt efter vårt samtal och står nu i begrepp att ändra sitt liv så att det passar henne och inte alla andra. Jag fick ett konkret bevis på att jag ÄR en bra coach, skithäftigt. Jag säger som en som jag känner att det känns asbra, för nu VET jag att jag kan.
Måste sova nu. Är riktigt riktigt trött... Har mens, jobbar minst 12 timmar om dygnet, lagar mat och handlar och går med vovven och lite annat och trivs med livet som fasen. Knepigt men skönt.

Tänk, för tre år sen var jag sjukskriven, arg, ledsen, frustrerad, instängd, uppgiven och sjuk. Nu är jag frisk, jobbar bra mycket över 100%, är nästan aldrig arg, ledsen visst men bara om jag gör illa mig eller om någon annan är ledsen, öppen, full av lust till livet och igen. jag är frisk. Tänk vad mycket som hände med mig när jag började lyssna på mig själv, fatta att jag är den viktigaste personen i mitt liv. För utan mig så har jag ju inte så mycket här att göra....Oiiiii! Tack alla ni som har medverkat till att jag är den jag är idag. Fast jag inte fattade det då så var mötet med er det viktigaste jag har varit med om. För det har format mig till den jag är... Stort!